Vad är trygghet?

Sitter på flygplatsen i Bogota, har just blivit muddrad av deras grönklädda poliser för att få komma in i gaten. Hm, känns väl sådär. Blev godkänd i alla fall, måste vara min ärliga uppsyn, eller att jag är svensk och medelålders tant?

En sån här resa ger anledning att reflektera, och en sak som har slagit mig är det där med tryggheten, att komma tillbaka till La Hesperia har verkligen varit att komma hem efter olika utflykter. Varje resa var mer eller mindre en anspänning, så mycket nytt och okänt varje gång. The Secret Garden i Cotopaxi var också något som kändes tryggt. Avskildheten, rutiner plus att folk pratar engelska känns som viktiga faktorer.

Sitta i en taxi och vara på väg hem känns också tryggt - trots trafiken!

Så här ser det ut hela tiden - trots heldragna streck!

Att komma till flygplatsen som är ren och där fler gringos rör sig känns också tryggt. Falsk trygghet det också, kanske?

Nå, det hände ju en del under tiden jag var i Ecuador. Lonneke, min rumskamrat, lade sin ryggsäck på hatthyllan på väg till Otavalo - sedan var den borta. Med ALLA hennes värdesaker; telefon, pass, pengar, kreditkort.... Hon fick ägna en stund åt att ringa och spärra kort, hitta till polisen och anmäla det hela - men hon tog det med gott mod.

Ett trevligt par från Oklahoma som vi pratade med i Canoa hade promenerat helt ensamma på stranden när några grabbar hoppat fram - "robbed by gunpoint" - som de uttryckte det. De blev skitskraja, såklart, men när vi pratade om det var de enbart glada över att vara i livet.

Dags att gå ombord, Barcelona nästa!