Julafton på stranden

Canoa, ett relativt litet ställe där man verkar leva av fiske och turism i första hand. 26 grader i skuggen, ett oändligt hav som breder ut sig, långgrund sandstrand som bara fortsätter och fortsätter. Vattnet är både salt och varmt, måste vara nånstans över 25 grader när en badkruka som jag bara njuter av att vara i det salta och varma vattnet.

När vi kom på torsdag kvällen kändes det inte alls så inbjudande, min rumskamrat Lonneke har en förkärlek för att klä sig i kortkort och med rejäl urringning. Den sista bussturen hit, i en buss som var så smutsig att man inte såg ut genom fönstren, hängde en 20-årig kille över henne och dreglade över hennes bröst. Han flirtade hejdlöst med henne och hon verkade enbart förtjust medan jag tyckte det var förtvivlat obekvämt. Vi fick i alla fall hjälp att hitta vårt hostel i mörkret, så det var ju bra.

Vi fick kryssa mellan vattenpölarna på de leriga gatorna, det är ingen beläggning på dem så när det regnar blir det rätt geggigt. Många hus är ju, överallt i det här landet, tämligen eländiga. Rostig eller mossbelupen plåt, grå lecablock, skräpigt... och sen in i ett rum som luktade unket, mögel, med en grand lit säng och inget Internet. Men jag tänkte som så, det är en ny dag imorgon, det kan se annorlunda ut då.

Precis så var det! Det regnade på morgonen men klarnade upp, efter frukost hittade vi ett nytt hostel som känns mycket trivsammare och har trådlöst nät - plus generator! Något som visade sig vara mycket väsentligt eftersom den här byn verkar ha strömlöst mest hela tiden. Några backpackers här hade försökt komma åt nätet i tre dagar på Internetcaféer men inte lyckats pga att det var strömlöst hela tiden. Då känns det extra lyxigt att sitta med sin lilla laptop i knät och kunna KOMMUNICERA! Det är något som jag saknar, något som jag är så bortskämd med att kunna göra hela tiden hemma.

Nåväl, havet är salt och underbart varmt, luften ca 26 grader i skuggen, det friskar i lite i eftermiddagsbrisen från vattnet. Canoa är lugnt, på gränsen till sömnigt. Vi har bokat in oss på en julmiddag ikväll julafton och jag har lyckats växla båda mina 50 dollarssedlar. De är inte så pigga på att ta emot så stora slantar, förmodligen är de rädda för förfalskade sedlar eller också har de bara dåligt med växel.

Summa summarum, när jag dessutom hör att det är ca -25 hemma känns det inte alls fel att vara här. Vi kommer att resa tillbaka på måndag, vi blev mycket bestämt avrådda från att resa på julafton och annandagen, då det är stora resdagar för lokalbefolkningen och innebär att det blir ännu mer trängsel på bussarna.