söndag 5 december 2010

Lååång resa

Jag hade mina onda aningar, och de besannandes!
Jag kunde se min bokning av ´resor kvällen före, men det gick inte att checka in. Nå, i god tid på Arlanda så ska det väl ordna sig. Varenda minut av de där två timmarna behövdes!
Kilroy Travel stod för en del av missarna, jag för den andra - jag hade inte koll på att man måste ansöka om ESTA för att komma till USA. Men så är det, där ska man deklarera att man inte tänker spionera eller vara dum på nåt sätt, och betala 14 dollar. Det upptäckte jag i incheckningsdisken, upp med lilla datorn, googla, ansöka, betala - och där tog det stopp. Min adress - Nävertjäl - accepterades inte. Efter en hel del spring och ändring av resorna som Air France fixade, de var inte inlagda sa de(!) var det bara det lilla med överföringen av de 14 dollarna. Bytte betalkort, men det var inte det, det var adressen. Till slut tog jag kontorets adress istället, och det gick igenom. Ensam kvar, alla andra hade gått till gaten, då blev jag godkänd och fick OK på att få resa iväg. Smet före i säkerhetskontrollen, puls ca 172, men jag hann.

Ändrade mobilsvar på väg ut i flygplanet.

Sedan rullade det på, stressigt i Paris på Charle de Gaulle flygplatsen eftersom jag fick byta terminal, men det funkade i alla fall. I Atlanta lugn och ro, fantastisk logistik på en gigantisk flygplats. Jag imponerades av det snabbtåg som gick mellan terminalerna. Där kände jag att det skulle vara kul att besöka USA, på riktigt, någon gång.

Väl framme i Quito fanns givetvis inte mitt bagage. Det tog extremt lång tid att anmäla att ryggsäcken inte kommit fram, och jag var orolig att Patricio, min airport pickup, skulle ha gett upp och åkt därifrån. Sökte efter mitt namn på skyltarna, ingenting. Började prata med en taxichaufför, jag behövde någonstans att sova efter 27 timmar på resa. Vad som helst, tänkte jag, och var på väg att hitta alternativ när han dök upp. Så glad jag blev över att träffa honom!

Tidsomställning, jag gick och la mig och sov vid 01.30 lokal tid, då det var morgon hemma, 07.30. Vaknade med sprängande huvudvärk och alla medikamenter ligger i min packning. Men frukost, ladda mobilen och trådlöst Internet, då kan jag vara glad igen! Tjolahopp!

6 kommentarer:

  1. Vilken resa.. inget för en nybörjaresenär :-O. Hoppas verkligen ryggsäcken dyker upp!! Skönt att du är framme i alla fall.

    SvaraRadera
  2. Hej Ann!
    Vad du är modig. Otur du haft, men nu ska du se att turen återvänt : )

    SvaraRadera
  3. Vilken nervpärs...tur att allt löste sig, men det brukar det ju faktiskt göra, förr eller senare.
    Spännande att följa när/om ryggsäcken dyker upp...

    kram
    A-B

    SvaraRadera
  4. Ska väl ha nåt för min egen utsago: "Jag är så gammal att jag vet att det alltid löser sig"
    Nu testar jag om det håller hela vägen!

    SvaraRadera
  5. Vilket äventyr och vilken start... ska följa dina dagar med spänning!

    SvaraRadera
  6. Kände pulsökning när jag läste, puh!
    Jag älskar distansspänning..ja följa dina äventyr från trygga Tollsäter.
    Kram Ann

    SvaraRadera